Stå på egna ben

Har varit hos kuratorn för sista gången. Nu är det dags att försöka stå på egna ben. Ska nog gå bra. Känns bra. Men konstigt. Har träffat henne under så lång tid, 1 ½ år. Det har blivit en naturlig den av vardagen att prata av sig hos henne med jämna mellanrum. Ventilera oro och rädsla, bolla tankar om allt och ingenting. Kommer nog sakna det, men som sagt, det känns bra. Jag är redo.