Efterkontroll

Idag var jag på efterkontroll hos barnmorskan. Allt var bra med blodtryck, blodvärde, vikt och sånt. Disskuterade lite kring förlossningen också och gick igenom journalen igen. Intressant att läsa alla anteckningar som de gjorde under hela vår vistelse på sjukhuset.
Vi pratade dessutom preventivmedel. Efter som jag har en deffekt på något enzym i blodet tar jag ju inte upp folsyra som jag ska. Detta resulterade ju i att Smulan led av anencefali och därför blev en ängel. Problemet med folsyran kan jag ju lindra genom att äta en dunderdos med folsyra minst fyra veckor innan jag blir gravid. Det innebär ju att jag inte bör bli oplanerat gravid i framtiden, det skulle medföra en så stor risk för någon form av ryggmärgsbråck och i värsta fall anencefali. Alltså måste, eller bör, jag skaffa någon form av preventivmedel. Frågan är bara vilken typ. P-piller eller hormonspiral verkar vara de alternativ som skulle kunna passa mig. Fördelen med p-piller är ju att man kan styra det helt själv, att man kan sluta med dem när som helst. Nackdelen är ju att det känns besvärligt att komma ihåg att ta tabletten varje dag. Då är ju hormonspiralen bättre, den sitter där den sitter och kan så göra i ungefär tre år. Nackdelen med den är att man inte själv bara kan sluta, man måste ju få den bortplockad. Skulle fundera ett tag och höra av mig till barnmorskan igen. Hmm... Har lite att fundera på. Någon som har några tips eller erfarenheter att dela med sig av?
Besöket avslutades med en frivillig gynundersökning. Tänkte först inte göra den. Har lite fobi för sånt. Mina tidigare undersökningar har varit förknippade med smärta och rädsla. Första gången var med Smulan. Då åkte jag in för en blödning som i och för sig visade sig vara ofarlig, men fick istället veta att mitt barn var dödligt missbildat. Nästa gång var vid aborten/förlossningen av Smulan. Även det var ju en hemsk och traumatisk upplevelse där jag var livrädd. Gången efter det var vid Vilmas förlossning. Visserligen var det en bättre upplevelse än de tidigare, den gången var ju inget fel. Men samtidigt var det ju mellan smärtsamma värkar och själva förlossningsupplevelsen var ju inte heller direkt positiv.
Så, efter tre dåliga upplevelser tänkte jag att det kanske kunde vara bra att få göra en undersökning i lugn och ro med en människa som jag kände och litade på. Det visade sig vara en jättebra idé, det gick hur bra som helst. Skönt att ha det avklarat! Och allt såg bra ut där nere också. Skönt att veta.