Åkte till kyrkogården efter jobbet med blommor till Smulan. Tycker om att åka dit. Känns skönt att göra något för sitt barn. Samtidigt känns det så tragiskt att ända sättet att ''träffa'' sitt barn är att besöka en kyrkogård. Blir en påminnelse om att livet är fruktansvärt orättvist...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar