Den 7:e oktober 2009 förändrades mitt liv för alltid. Då blev jag mamma till en ängel.

Jag var gravid i v 18 när vi fick veta att vårt barn hade en dödlig missbildning - anencefali.

Smulan - för alltid älskad och saknad






♥ Den 11 februari 2011 kom hon äntligen, vårt lilla mirakel. En livs levande liten flicka vid namn Vilma ♥




torsdag 25 november 2010

Förlossningen

Blev ett besök på förlossningen idag. Vi var på rutinkontroll hos barnmorskan på eftermiddagen. Nämnde då att Loppan varit väldigt lugn under dagen och att jag var lite orolig. Knappt kännt några rörelser alls. Hon lyssnade på hjärtat som slog fint, 146 slag/minut. Hon ringde ändå till förlossningen för konsultation och de tyckte vi skulle komma dit för en extra koll, mest för att lugna våra nerver.
När vi kom dit var det en jättegullig sköterska (?) som tog emot oss och förklarade vad de skulle göra. Hon började med att koppla upp mig mot en CTG-apparat. Sen satt hon med oss i ungefär 10 minuter och pratade och förklarade hur det fungerade. Fick även berätta historien om Smulan och alla hjärnspöken som det innebär. Sen fick vi vara själva i ca 20 minuter medan CTGn registrerade Loppans hjärta. Mot slutet av CTGn vaknade Loppan till ordentlig och sparkade hej vilt där inne. Snacka om att det kändes skönt!
När jag varit uppkopplad ungefär 30 minuter kom hon och kollade remsan. Det var så härligt att kunna berätta att det hade börjat sparka där inne. Remsan såg jättefin ut sa hon. Hon visade den för en läkare som konstaterade samma sak. Inga konstigheter alls, hjärtat slog precis som det skulle. Läkaren gjorde sen en ultaljudsundersökning tillsammans med en läkarkandidat. Även det såg bra ut. Skönt att kunna andas ut ordentligt. Veta att allt verkligen var bra.
Enligt måtten som togs vid ultraljudet väger Loppan nu ca 1300 g. Efter att återigen ha sagt att allt såg jättebra ut och att vi var välkomna tillbaka vid minsta oro så fick vi gå hem. Vi fick en kopia av CTG-kurvan med oss :)
Känner mig oerhört lättad och tacksam över att vi blev så väl bemötta och omhändertagna.

Alla värden vid kontrollen hos barnmorskan var bra
Blodtryck: 127/51
Blodvärde: 127
Socker: 6,1
SF-mått: 28
Hjärtslag: 146 slag/minut

Med lugnade nerver bestämde vi oss för att fira med att äta kvällsmat på Max istället för att behöva laga mat hemma :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar