Den 7:e oktober 2009 förändrades mitt liv för alltid. Då blev jag mamma till en ängel.

Jag var gravid i v 18 när vi fick veta att vårt barn hade en dödlig missbildning - anencefali.

Smulan - för alltid älskad och saknad






♥ Den 11 februari 2011 kom hon äntligen, vårt lilla mirakel. En livs levande liten flicka vid namn Vilma ♥




söndag 26 december 2010

Julen

Då var julen snart slut för den här gången. Den har varit bra, men jobbig. Hade det inte varit för graviditeten hade det väl inte varit så farligt men nu börjar jag verkligen känna mig höggravid.

Dagen före julafton var absolut värst. Att julhandla med en kanonkula på magen var verkligen ingen höjdare. Ont i fötterna, ont i ryggen, varmt och svettigt och massor med sammandragningar. Hade dessutom jätteproblem med att hitta det jag skulle, allt var slut! Att sedan behöva trängas med resten av stans befolkning gjorde inte saken bättre. Höll ut ett par timmar, sen ringde jag efter Magnus som fick komma och hämta mig. Var så frustrerad över att inte ha hittat allt jag skulle och så slutkörd att började tjura så fort jag satte mig i bilen. Åkte hem och vilade en stund för att lite senare på kvällen åka hem till mamma och pappa för att fira "lilla julafton" med dem, mormor och min syster med sambo. Det var jättemysigt. Skönt med en bra avslutning på en annars rätt hemsk dag.

Julafton var en rätt så lung dag, men jag var fortfarande helt slut efter julhandlingen dagen innan. Vi började i alla fall här hemma, bara jag och Magnus, med julklappsöppning och mysig julfrukost med risgrynsgröt och skinksmörgås. Strax efter lunch åkte vi till minneslunden för att tända ljus och säga god jul till Smulan. Efter det var det dags för julfirande med släkten på mammas sida ute hos kusinerna i Näshulta.

Till och med Loppan verkar ha haft ett par jobbiga dagar, var väldigt lugnt inne i magen både 23:e och 24:e.

På juldagen var vi hemma hos mamma och pappa igen, men den här gången med min faster, farbror och kusiner. Loppan piggade på sig igen och levde rövare hela dagen.

Idag, annandagen, skulle vi egentligen ha träffat farmor och farfar men det fanns helt enkelt ingen ork till det. Orkar inte ens hälften så mycket som jag vanligtvis gör. Måste dessutom förbereda inför imorgon. Då kommer Magnus pappa med sin särbo samt Magnus syster och hela hennes familj hit. Ska försöka förbereda maten redan ikväll för att underlätta lite imorgon.

Är verligen glad att jag tog ledigt hela kommande veckan, hade aldrig orkat jobba nu, inte en chans! Behöver verkligen några dagars ledighet för att komma ifatt med orken igen.

Är dock nöjd med julen, har varit både mysigt och trevligt. Bara aningen jobbigt...

1 kommentar:

  1. Förstår precis hur du känner, är lite frustrerande att inte orka samma som förut! Men ingen av oss har långt kvar nu o sen finns dd små snart här :) ta hand o dig nu o vila!!! /Karin

    SvaraRadera