Oj oj, vad tiden går. Dagarna bara försvinner. Tycker inte jag hinner nånting förutom att amma. Det är verkligen ett heltidsjobb och lite till. Lilla Vilma växer och frodas i alla fall. I onsdags var vi till BVC för den första vägningen. Hon hade då gått upp 300 g på åtta dagar. Duktig tjej! Hoppas hon fortsätter att växa lika duktigt. På onsdag är det dags för nästa vägning.
Måste dock konstatera att det inte är någon dans på rosor att ha en nyfödd i huset. Det är lika jobbigt som underbart att vara mamma. De kräver en hel del uppmärksamhet, de små liven. Det ska ammas, bytas blöjor, gosas och mysas och sövas. När hon väl sover får man försöka hinna med sig själv, äta och vila någon minut m.m. Bloggandet blir klart lidande som ni säkert märker. Men vad gör man? Ens lilla ögonsten går ju före allt annat! Önskar bara att vi hittar en någorlunda dygnsrytm snart. Det tror jag att vi allihop skulle må bra utav. Vore underbart att få känna sig lite piggare och kanske orka ta sig för med lite saker. Åka in till stan och träffa lite folk till exempel. Men det kommer väl med tiden. Nej, nu är det nog dags att amma lite igen låter det som. Sen ska man väl kanske försöka att äta lite själv också :)