Vilken dag! Men tyvärr inte i positiv bemärkelse. Har varit på uruselt humör idag. Bitter, sur, grinig, irriterad, lättretlig och konstant nära till tårar. Vet inte varför. Får ingen rätsida på det. Kanske en massa orsaker. Tankar som snurrar, sorg, stress, ja allt i en salig blandning. Förmodligen är det så. Vi försökte rota lite i det hos kuratorn idag. Men vi kom inte riktigt fram till någon egentlig orsak. Kändes i alla fall bättre efter att ha varit där.
Fick tyvärr inget besked om brevet till sjukhuset som jag hade hoppats på. De hade inte hunnit få det. Först hade kuratorn varit bortrest en vecka, när hon kom tillbaka var de andra borta. När alla var på plats satte det igång en jätteflytt av barnmorske- och gynavdelningen inom sjukhuset, så då var det inte riktigt rätt läge att ta upp det. Hon vill sitta ner med dem och gå igenom brevet tillsammans. Inte bara skicka det till dem. Det är jag faktiskt tacksam över. Att hon är med när de läser det. Så jag väntar ett tag till. Tre veckor närmare bestämt. Den som väntar på något gott... Eller hur var det nu?
Några positiva saker med dagen finns det tack och lov. Den första var en tjej på jobbet som kom fram till mig imorse och frågade hur det gick med mors dag, om jag hade det jobbigt. Det värmde verkligen. Det var ingen annan förutom änglamammor som uppmärksammade mig igår. Ingen som tänkte på jag också är mamma, även om mitt barn inte syns. Blev så glad att hon faktiskt tänkte på mig, att hon brydde sig.
Den andra bra saken var att jag åkte och tröstshoppade blommor och tomatplantor till min trädgård. Det finns få saker som får mig på så bra humör som att shoppa. Kommer nog att bli en "shopoholic" om jag inte slutar deppa snart. Det eller utfattig. Vilket som nu kommer först... ;)
Nu är det dags för sängen. Behöver sova efter en dag som denna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar